Ta mig härifrån, ifrån min öde ö

Dagarna är så korta och nätterna så himla långa. Jag har aldrig varit någon nattmänniska tidigare, nu är det my time på dygnet så att säga. Har alltid varit typen som somnar till filmerna i soffan för jag inte kan hålla mig vaken, och nu ligger jag vaken nätterna igenom. Det är väl en vanesak antar jag. Jag önskar verkligen att jag kunde gå tillbaka till den vanliga dygnsrytmen som mina andra sambosar innehar, men icke går det an när man jobbar som jag gör. Nu är jag iallafall på bättringsvägen vilket känns himla positivt. Snart kanske jag kan uppta gymmandet som jag faktiskt påbörjade lite. Vet ni vad jag ska göra nu, klockan ett på natten? Organisera garderoben och städa lite. Är ju ändå vaken. Natti